Syfte
Syftet med rapporten är att få en samlad bild av utvecklingen för de indikatorer som universitetsledningen pekat ut som de viktigaste för att ge en samlad bild av hur verksamheten har utvecklats under det gångna året.
En indikator som inte uppvisar siffror som man är nöjd med eller som visar på en negativ trend över tid kan peka på att något behöver göras. En indikator kan ofta tjäna som underlag diskussioner samt utgöra underlag för att sätta upp aktiviteter i universitetets strategier (se appendix Åtgärdsplan) eller för att sätta upp enskilda mål i exempelvis en verksamhetsplan. Aktiviteterna och målen i en strategi eller verksamhetsplan är ofta i form av något man vill jobba extra med under en viss tid för uppnå en förbättring. En indikator kan även användas som underlag till den riskanalys som årligen upprättas. Ibland används begreppet nyckeltal istället för indikator.
Målgrupp
Målgruppen är chefer på olika nivåer. Rapporten utgör även underlag för den redovisning som görs för universitetsstyrelsen varje år (vanligtvis vid aprilmötet).
Rapportbeskrivning
Rapporten går att köra på SU-, områdes-, fakultets- respektive institutionsnivå.
Varje indikator visas med separata diagram som visar utvecklingen för indikatorn över tiden. Om man klickar på en punkt i ett linjediagram eller en stapel i ett stapeldiagram (när pekaren ändrar symbol till en hand) så kommer man vidare till en mer detaljerad rapport. Den nya rapporten öppnas med samma år som man klickat på.
| Diagram | Kort beskrivning |
|---|---|
| Årets kapitalförändring (% av intäkter) | Visar årets kapitalförändring som andel i förhållande till summa intäkter. Målet är att ligga inom +/- 1 procent. |
| Summa myndighetskapital/kapitalförändring (% av intäkter) |
|
| Beviljade externa bidrag | Visar beviljade externa bidrag, vilket inkluderar samtliga externa kontrakterade forskningsbidrag. För åren t o m 2013 avser det endast kontrakt med beviljade belopp i SEK. För åren fr o m 2014 avser det även belopp i andra valutor omräknade till SEK enligt den kurs som gällde vid beviljandetillfället. Det kan ofta vara en stor variation mellan olika år (främst pga av att VR ibland kan dela ut stora belopp som ska räcka under flera år) och en nedgång ett enskilt år behöver inte vara något anmärkningsvärt, däremot om det är en långsiktigt nedåtgående trend. Därför används ett glidande medelvärde för att ”plana” ut kurvorna till mer ”normal” nivå för att visa på den långsiktiga utvecklingen. |
| Prestationsgrad | Visar prestationsgraden (HPR/HST) |
| Inresande och utresande | Visar antalet in- respektive utresande studenter. |
| Andel helårsstudenter på avancerad nivå | Visar andelen studenter på avancerad niva (antal HST på avancerad nivå/totalt antal HST) |
| Andel studenter på utbildningsprogram respektive fristående kurs | Visar fördelningen av helårsstudenter (HST) mellan utbildningsprogram respektive fristående kurs över tid |
| Antal forskarexamen | Visar antal forskarexamina |
| Andel disputerade lärare av lärarkåren (årsarbetskrafter) | Visar två saker i samma diagram
Grunden för beräkningarna är antal årsarbetskrafter (se begrepp nedan). |
| Andel professorer (årsarbetskrafter) | Visar två saker i samma diagram
Grunden för beräkningarna är antal årsarbetskrafter (se begrepp nedan). |
| Andel kvinnor av nyrekryterade professorer | Visar andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen ställer höga krav på att anställa fler kvinnor som professorer. |
| Medelantal anställda och årsarbetskrafter | Visar medelantal anställda samt antal årsarbetskrafter (se begrepp nedan). |
| Antal publikationer | Visar antal publikationer samt antal sakkunniggranskade publikationer. En hög andel sakkunniggranskat brukar eftersträvas för en hög kvalitet inom forskningen. |
| Andel sakkunniggranskade publikationer på andra språk än svenska | Visar andelen sakkunniggranskade publikationer på andra språk än svenska. En hög andel på andra språk brukar eftersträvas för att öka internationaliseringen och för möjligheten att nå en bredare målgrupp. |
| FUF-intäkter per publikation | Visar totala FUF-intäkter i förhållande till antal publikationer. Ett relativt trubbigt mått (ett bättre mått hade vart om det hade gått att ta fram kostnad per publikation på något bra sätt) men som ändå kan användas för att se på förändringar över tid - om det över tid krävs mer intäkter för att producera publikationer kan det vara ett tecken på att se över hur väl forskningen utvecklas. |
Begrepp och förklaring
Beviljade forskningsbidrag
Intäkter
Kapitalförändring
Medelantal anställda
Myndighetskapital
Prestationsgrad
Datakälla och uppdatering
Uppgifterna i denna rapport hämtas från en rad olika datakällor såsom ekonomi-, personal-, student- och forskningssystemen. Uppdateringar från respektive källsystem in till IVS sker varje natt men pga av att mycket av uppgifterna är aktuella främst efter ett bokslut så förändras inte rapporten så ofta.